Ibland infaller påsken tidigt och ibland sent och det
är faktiskt månen som styr.
Påsken infaller alltid den första söndagen efter
fullmånen som kommer efter Vårdagjämningen.
Påskdagen blir alltid någon gång mellan den
22 mars och 25 april.
I år är Vårdagjämningen den 21 mars och
fullmånen den 1 april. Söndagen efter det är
Påskdagen, den 8 april.
Påsken var ursprungligen en judisk
högtid till minne av israeliternas uttåg ur Egypten,
men i den kristna kyrkan firas den till minne av Jesu lidande,
död och uppståndelse.
Idag klär barnen ut sig som häxor
för att fara till Blåkulla, eller i alla fall för
att gå runt och önska glad påsk och dela
ut påskbrev. I östra Sverige kommer påskkärringarna
redan på Skärtorsdagen medan de dyker upp först
på Påskdagen i Västsverige. Kan det vara
så att påskkäringarna åker till Blåkulla
på torsdagen och kommer tillbaka på lördagen?
Långfredagen var långt
in på 70-talet en sorgens dag. Fram till 1969 var biografer,
restauranger och andra nöjen inte tillåtna. Till
och med radio och teve var mycket nedtonade i musik- och programval.
I äldre seder tog man in björkris
på långfredagen, med det skulle husfolket piska
varandra
för att inte glömma Jesu lidande. Idag piskar vi
knappast varandra med björkris utan pyntar det med ägg,
fjädrar och kycklingar.
Påskriset till skillnad från
Fastlagsriset ska stå i vatten så att björklöven,
de små musöronen, slår ut. Det symboliserar
uppståndelsen och livet. När man hämtar in
björkriset ser det dött ut, men i vattnet börjar
det leva och får gröna blad (tänk på
att just björken är ett gissel för allergiker,
så låt för säkerhets skull riset stå
torrt).
Påskaftonen är den dagen
vi firar påsken, men egentligen är det inte förrän
vid midnatt som påsken börjar - genom Kristi uppståndelse
från de döda på Påskdagen. Det är
därför som Påskdagen är en glädjens
dag och den katolska fastan upphörde.
Ägg var under fastan förbjudna,
därför var det naturligt att man festade på
ägg när fastan var över. Och som av en händelse
började hönsen värpa och man kunde kosta på
sig att äta många ägg. De ansågs ge
kraft och lust! Att måla och färga ägg är
en gammal sed som förekom i de flesta länder i Europa.
Att koka ägg i exempelvis äggskal eller björklöv
är ju något vi fortfarande gör.
 Påskharen
är en fantasifigur som har för vana att gömma
ägg för barnen. Denna hare härstammar från
Tyskland och kom till oss i slutet av 1800-talet eller början
av 1900-talet. Haren har troligen uppstått genom att
man missförstått klumpigt gjorda träsnitt
avsedda att föreställa påskalammet.
Tyska utvandrare tog med sig påskharen till USA, där
den snabbt blev populär. I Sverige har vi inte riktigt
anammat påskharen. Och det där med påskägg
fyllda med godis är nog mest godissäljarnas påhitt.
Sammanställt av
Nilla / Tankebubblor
|
